Det började med en fågelskit...

... och slutade med en allergisk reaktion och en andra besök av kvällens middag. Låt mig ta det från början.

Jag och sambon valde att ge oss in till stan i sommarhettan för att kika förbi kungsan och Smaka på Stockholm. Efter ett par timmar i trängsel och hetta tog vi Vaxholmsbåten till Vaxholm där vi avslutade dagen med middag.

Vi började med att ta varsin mjukglass. Slurp!

När vi hade gått en vända tog vi varsitt spett med jordgubbar och ett glas vin.

Vi lyssnade på Kingen som spelade och sjöng.

I kärlekens famn. Blekfisar som vi är fick vi avvika strax efter på grund av den hettande solen. Skugga tycker vi om!

Dags att ta oss till båten som ska ta oss till Vaxholm.

Inte helt fel!

Min fina kille på väg till Vaxholm.

Vi hade en sådan otrolig tur med vädret. Helt underbart!

Vi tog en annan restaurang än den vi tänkte från början och hamnade med varsitt glas vin i solen.

Jag njöt innan helvetet bröt ut...

När vi kom fram med båten satte vi oss på en bänk och tittade på alla båtar som "parkerat" i hamnen. Vi njöt av kvällssolen och varandras sällskap. Plötsligt känner jag hur något landar på min axel. En fågelskit! Den skyldige cirklar omkring ovanför oss. Jag har aldrig i hela mitt liv blivit träffad av en fågelskit. Det är sådant som bara inte händer. Min kärlek brister ut i asflabb och jag torkar bort fågelns present. Men visst för det tur med sig, kommer vi på. Vi tar oss sedan till en restaurang, inte den vi tänkte från början och parkerar oss på uteserveringen. Det är fortfarande varmt och vi skålar i gott rött vin. Till förrätt beställer vi in en bruschetta med parmaskinka och lite andra goa grejer. Redan efter första duggan känner jag att något är fel i halsen. Konstigt tänker jag och äter lite till. Plötsligt svullnar mina läppar upp och det kliar något fruktansvärt i halsen. Vi upptäcker då att bruschettan är full med nötter av något slag. När vi frågar personalen säger de att det förmodligen är pinjenötter.... Jo, tycker vi, det hade vi också kunnat tro, men ni BÖR VETA! Jag slutar självklart äta, men är livrädd. Det lugnar ner sig efter ett tag och när vi får in vår mat försöker vi börja om. När jag ätit ganska mycket av min mat börjar jag få ont i magen och må illa. Det blir så illa att vi får betala och lämna restaurangen. Vår taxi (en vän till sambon) är på väg och vi vandrar längs vägen för att möta dem. Smärtorna i magen blir bara värre och värre och när vi väl blir upplockade får vi stanna kort där efter då jag får återuppleva min middag ännu en gång... Resten av kvällen vill jag bara glömma. Jag har magsmärtor och är illamående hela kvällen och lägger mig tillslut för att sova med tanken att smärtorna inte märks om jag bara lyckas somna.

En idyllisk dag slutar i kaos. Det började med en fågelskit...