Detta strosande

Under förmiddagen hann jag med en morgonpromenad, en lugn frukost med DN, ett tufft pass för överkroppen på gymmet, diska och tvätta. Det blev sen en fika hemma hos familjen innan jag for iväg för att handla. Tanken var att jag skulle handla tidigare, men kom nu inte fram till affären förrän vid tre. En helvetes tid att åka och handla! Kaos på parkeringen då plötsligt alla glömmer hur man kör, vilka regler som finns samt att stanna vid övergångsställen. Efter en nära-döden-upplevelse lyckades jag ta mig in i affären med min kundvagn (som av någon jäkla anledning alltid drar snett). Jag har min lista, vet precis vad jag ska ha och vart det finns. Att handla kan vara en baggis, MEN inte när folk ska strosa omkring L-Å-N-G-S-A-M-T. Det ska tittas på extraprisvaror i hundra år, det ska luktas och klämmas på nektariner (som är på extrapris), det ska stannas mitt i gången för att tittas på inköpslistor och alla verkar ha hur mycket tid som helst på sig. Varför detta jäkla strosande??? Det är väl inte en enda människa som tycker att det är roligt att handla? In, plocka varor, betala, ut. Så plötsligt är jag den underliga människan som springer runt som en skållad råtta bland strosande pensionärer, barnfamiljer och par som verkar tycka att det är fantastiskt kul att spendera en eftermiddag på semestern inne på Willys. Kanske ska pröva det någon gång med sambon. En lördagseftermiddag kanske vi hittar romantiken bland flingorna, bredvid osten eller ovanför tonfisken i första gången.