Julafton 2011

När jag var liten hade jag alltid svårt att somna den 23 december. Jag ville somna för att snabbt vakna på julaftonens morgon, men när man tänker på att man vill somna är det just det man inte lyckas med. Pirret i magen stannade kvar hela julaftonen och som liten befann man sig i något slags lyckorus. Efter en mycket lång väntan kom äntligen tomten och julklapparna delades ut. Med spänning öppnades dem sedan och lyckan var total. Nu, vid 24 års ålder, finns inte detta lyckorus längre. Man ska ha tur om julkänslan över huvud taget infinner sig nuförtiden. Jag inbillar mig alltid att julkänslan ska komma så fort vi julpyntar och spelar julmusik, men den försvinner lika snabbt igen. Inte ens pepparkakor och lussebullar does the trick längre. Men oavsett om "den rätta" julkänslan infinner sig eller inte är julen en mysig högtid och i år firades den hemma hos min familj med julmat, godis, fika, Kalle Anka, Karl-Bertil, Svensson svensson, Sällskapsresan, tomte och klappar.

Jag har köpt mig en locktång och hade tänkt göra fina lockar till julafton. En kollega till mig lockade mitt hår när vi var ute och åt för några veckor sen och det blev jätte bra, men när jag nu skulle prova på det själv så blev det inte riktigt lika bra...

Att se på Kalle Anka är nödvändigt för min del på julafton så jag, Jonas och mina syskon tittade på Kalle och åt choklad medan föräldrarna stökade i köket.

Min syster, min bror och min moster i väntan på tomten...

 

Tomten valde att göra ett besök hos oss även i år och lustigt nog hade han väldigt bekanta glasögon... Med lite hjälp av mamma kunde tomten läsa vem paketen var till innan han gick vidare till nästa familj...

Det blev lite julklappsöppning även för oss... 

När vi kom hem såg vi Svensson svensson (som alla andra år) och Sällskapsresan som är en riktig klassiker. När julaftonen närmar sig sitt slut tänker jag alltid samma sak: Det var den julen det! 

GOD JUL!