Skridskoåkning

Fram till sportlovet åker vi skridskor med barnen. Första gången blev det inställt på grund av sjuk personal och andra gången blev det av, men då var jag hemma och var sjuk. Igår var därför första gången för mig på isen. Jag har inte stått på ett par skridskor sen andra året på gymnasiet (och då höll jag mig mest vid sargen) och det var många år sedan nu. Skridskor har jag fått låna av min bror och de satt riktigt bra som tur var. Förmiddagen kan delas upp i två kategorier - kaos och härliga stunder.

Kaos 1: alla barn ska till rätt bil med alla sina saker - skridskor, hjälm, ryggsäck med fika och lunch samt bilstol. Vi är tre vuxna pedagoger som kör och så har vi ett antal föräldrar som ställer upp och kör samt är med vid isen. Det tar lite tid innan alla bilar är packade med skridskosaker, väskor och barn.

Härlig stund 1: bilresan till ishallen. Jag hade två pojkar i min bil och vi satt och pratade under resan. Vi pratade om att man kunde köra på tjock is, men inte på tunn och vi pratade om olika bilmärken och om hur dagen skulle bli. Det var riktigt harmoniskt!

Kaos 2: alla barn och alla packning ska ur bilarna och in i ishallen. I ishallen ska alla barn packa upp och äta sitt fika. Sen ska alla få på sig skridskor och hjälmar. Samtidigt måste en pedagog bli klar snabbt och möta barnen på isen. När alla barnen var klara kunde jag dricka två klunkar kaffe innan jag själv blev tvungen att byta om och ta mig ut på isen.

Härlig stund 2: själva skridskoåkandet på isen. Barnen hade så roligt och var så stolta när de kunde åka själva. Vi har med oss lite saker som stöd, men många barn vågade släppa taget helt. Det var några barn som aldrig stått på en skridskois, men som lyckades riktigt bra till slut. Deras stolta ansikten gör mig tårögd! Det var inget tjafs, inget bråk, det var bara glada miner.

Kaos 3: alla barn ska av isen, få av sig skridskor och hjälm samt packa upp och äta sin lunch. Barnen blir klara olika snabbt vilket resulterar i att de som blir klara snabbt blir otåliga och gör massa bus och vi måste ha koll på busiga barn samt barn som behöver hjälp med lunch och packning. När alla är klara ska vi se till att barnen får rätt saker med sig och att de tar sig till rätt bil.

Härlig stund 3: bilresan hem!

Kaos 4: alla ska in i hallen på förskolan samtidigt. Det är mycket barn, mycket packning och väldigt blött. Barnen klättrar över, under och på varandra och packning. Det ska hängas upp blöta saker i torkskåp, resten vid platserna, kläder ska bytas, händer ska tvättas... Hej och hå!

När barnen var klara kunde de sätta sig och läsa en bok en stund för att varva ner innan de fick leka fritt. Vi vuxna tog rast direkt och höll på att falla ihop av utmattning. Vi var alla så uppe i varv att vi inte märkte att vi var trötta förrän vi satte oss ned och kunde slappna av. Att vara på isen var inte alls jobbigt, men allt omkring gör att det tar på krafterna. Men det är absolut värt det, alla gånger. Tur är att onsdagar, då vi åker skridskor, är min tidiga dag och jag får komma hem och vila ut! Just denna onsdag for jag hem till bästa Ann direkt efter jobbet och tog en promenad. Så lite krafter hade jag allt kvar!